Vissa dagar vill de inte prata med mig. Inte ens min huvudperson ids dela med sig av sina tankar. De bara skakar på huvudet och ser på mig.
Det blir ofta så när jag kastat mig in i Femrike i timtal flera dagar i rad utan att göra annat emellan, utan att pausa eller ladda om. Att mina karaktärer vägrar släppa in mig i Femrike helt plötsligt tror jag helt enkelt beror på att jag är för trött. Det krävs en viss ansträngning för att skjuta upp de tunga portarna till den andra världen och orka ta sig in.
Ibland får jag hjälp av någon på insidan, någon som har något vanvettigt viktigt att berätta, oftast en antagonist som anser sig inte fått komma till tals. Men inte ens antagonisterna är särskilt på hugget alla gånger. Till och med den värste av dem, och han är ganska pratsam och skryter gärna, skakar tyst på huvudet och lutar sig bakåt i sin överdimensionerade parodi på en tron. Andra får jag inte ens syn på när jag spanar, som om jag inte har kontakt med dem alls.
Då är det lika bra att spara och stänga av.
