Titta på bilden och fundera över riddaren. Det är lätt att fylla i en massa egenskaper, eller hur? Jag slår vad om att majoriteten tänker sig att det är en man till exempel. Traditionellt sett stämmer det ju också, och vetskapen om detta kan man använda till sin fördel i sitt skrivande.
Jag kan undanhålla personens kön och identitet lagom mycket, lagom länge. Åtminstone tills läsaren format sig en åsikt genom det andra jag kan lyfta, som kroppsspråk och handlingar. När riddarens visir slutligen lyfts och identiteten avslöjas får läsaren antingen en överraskning eller en trevlig bekräftelse på sin slutledningsförmåga.
En kul övning:
Skriv en kort text om minst två personer som sitter på en bar och spanar in dansgolvet. Ställ klockan på 5 minuter eller så, så att det inte blir en för lång text, vi vill hålla den hanterbar.
När du är klar tar du din text och byter kön på alla. Vad händer med texten? Vad händer med dialogen? Förändras något, och vad i så fall?
